Tidens anda 1853–1888

Från mitten av 1800-talet gick Sverige på allvar in i industrialiseringen. Bolmande skorstenar blev en allt vanligare syn från nyanlagda fabriker, verkstäder och ångsågar. Järnvägarna möjliggjorde snabba varutransporter och helt nya orter föddes längs banorna. Ett nytt konsumtionssamhälle tog form.

Politiskt skedde dramatiska förändringar inom loppet av några få år. Kommunalreformen 1862 ledde till en effektivare och billigare förvaltning på det lokala planet. Alla städer med mer än 3000 invånare inrättade ett stadsfullmäktige. Tidigare hade företrädare för traditionella näringar som fiske och hantverk haft stort inflytande. Nu gick makten alltmer över till den nya tidens grosshandlare, köpmän och industrimagnater.

Den kommunala rösträtten var knuten till inkomst och förmögenhet. Hade man en viss årsinkomst eller personlig förmögenhet så måste man betala skatt i procent på storleken. Skattskyldigheten medförde också rätt till att rösta. Ju rikare man var, desto fler röster fick man. Systemet var odemokratiskt men ändå första steget på väg mot den moderna demokratin – att fler människor i samhället kom in i det politiska systemet. Många gjorde en klassresa och blev så kallade ”self-made men”, ett mönster som stämmer in på L.O. Smiths levnadsbana. Smith drog också nytta av förändringen och var kommunalt verksam för de frisinnade i hemstaden Karlshamn och blev även aktiv ledamot i den nya tvåkammarriksdagen.

Skrotandet av ståndsriksdagen med rötter i 1400-talet och införandet av tvåkammarriksdagen 1865–1866 ledde till att den nya tidens företagare, läkare, lärare med flera grupper fick större möjligheter till politisk delaktighet och inflytande.

Andra historiska beslut skapade förutsättningar för ett dynamiskt näringsliv. Främst kom näringsfriheten med finansminister Johan August Gripenstedt som pådrivande reformator. År 1864 infördes näringsfrihetsförordningen som helt avskaffade skråväsendet, även i städerna. Det blev nu möjligt att börja med hantverk utan att ha särskilda kompetensintyg som mästare eller gesäll. På landsbygden kunde man fritt etablera en fabrik eller handelsrörelse. Vissa undantagsregler och begränsningar fanns kvar, exempelvis för gifta kvinnor, men reformen var en milstolpe.

Gripenstedt låg också bakom fler åtgärder för att främja näringslivet, till exempel Sveriges anslutning till frihandelstraktaten 1865 och olika beslut på bankområdet. Ett modernt bankväsende växte fram där en nyckelperson var André Oscar Wallenberg. År 1864 kom en ny banklag som möjliggjorde etableringen av permanenta affärsbanker. Tidigare hade tillstånd, så kallade oktrojer, bara medgivits under begränsade perioder.

Gripenstedt spelade en viktig roll även för den statliga järnvägspolitiken, som blev en av de största politiska frågorna under 1800-talets andra hälft. Staten tog upp stora obligationslån utomlands för att investera i stambanorna och den snabba utbyggnaden av järnvägar fick stor betydelse för det nya industrisamhället. Det gjordes också satsningar på andra kommunikationer, som en utbyggnad av postväsendet med införandet av frimärken 1853/54 och det statliga telegrafverket med en första linje mellan Stockholm och Uppsala 1853.

Sverige blev ett land som snabbt anammade nya innovationer. När telefonin introducerades 1880 kom Stockholm på kort tid att bli en av de telefontätaste huvudstäderna i världen. Härnösand blev 1885 först i Europa med elektrisk kommunal gatubelysning.

Politiska reformer, ny teknik och befolkningstillväxten med en ökad hemmamarknad banade väg för det industriella genombrottet i Sverige. Tidpunkten brukar forskare förlägga till 1870-talet. Några av de viktigaste branscherna var den norrländska sågverksindustrin, verkstadsindustrin och stål- och järnindustri. Men ofta har forskningen underskattat betydelsen av konsumtionsvaruindustrin. Här framgår att bryggerier, spritindustrin och sockerbruken var tidigt ute med att centralisera och industrialisera sin produktion. De följdes senare av kvarnar, bagerier, mejerier och annan livsmedelsindustri.

L O Smith ägnade sig som företagare åt de branscher som tidigt industrialiserades. En bakgrund till att spritindustrin så tidigt fick en storindustriell prägel hittar man i politiken, bland annat i förbudet mot husbehovsbränning 1855 och införandet av monopolbaserade utskänkningsbolag i städerna. De liberala idéerna i tiden med enklare regler och ökad frihandel var också till gagn för Smith och han försökte själv aktivt påverka den politiska utvecklingen i önskad riktning.