Vad hände sedan – spritreningen

Trots Smiths offensiver både hemma och utomlands för att sprida varmreningen av brännvin, lyckades han aldrig bygga upp en totaldominans på den svenska spritmarknaden. Handlare och förädlare fortsatte att köpa in råbrännvin och bereda detta på olika sätt till konsumentprodukter, detta trots att det var vetenskapligt bevisat att varmreningen var det enda sättet att göra spriten helt fri från det skadliga finklet.

Nya metoder som kallrening genom ett kolfilter kunde ett nära finkelfritt resultat uppnås. Under 1900-talet ökade konkurrensen mellan de stora spritreningsverken och 1910 slogs de samman till Reymersholms Gamla Spritförädlings AB. Nu fanns en kapacitet att rena den svenska brännvinskonsumtionen tre gånger om. Ur Reymersholms bildades 1917 AB Vin- & Spritcentralen som kom att ta kontroll över samtliga sprittillverkare och spritimportörer. Först 1994 upphävdes monopolet i och med Sveriges inträde i EU.