Brännvinskungen L.O. Smith i pressen

L.O. Smith var en av den svenska pressen favoritpersoner. Framgångsrik, förmögen och med ett ordentligt humör och ofta med åsikter som gick emot överhetens. Därtill var hans familjesituation allt annat är stabil. Han visste också att det är bättre att var ökänd än okänd, och använde dåtidens press för att ge honom publicitet för sina olika projekt.

Brännvinskungen på resa till Egypten – tar med sig läkare!
Att L.O. Smith var en viktig och framgångsrik person blir tydligt av att dåtidens veckotidningar, som Hvad Nytt, skriver om att brännvinskungen i november 1880 lämnat Stockholm för Egypten. Efter en tids resa längs Nilens stränder, rapporteras det om att sällskapet senare ska ta sig till Italien och Spanien för att förbereda svensk spritexport. I efterhand vet vi att den satsningen blev alla annat än lyckad, och slutade med utdragna rättsprocesser med den spanska staten. Med på resan följde även läkaren Hjorth, som gjort sig ett namn som en av Uppsalas främsta tenor-amatörer.

Hvad nytt? 1880-11-23.

Smith blir krasslig
L.O. Smith hade under stor del av sitt liv problem med sin hälsa, och att det ibland ledde till sängliggande är välkänt. Bland annat led han av gikt, hjärtproblem och något som han själv beskrev som en själslig frossa. Vad Smith var för sjuk den här gången framkommer inte men att han återhämtade sig och tog sig tillbaka till Sverige är klart. Att Hallandsposten tyckte att Smiths sängliggande var tillräckligt viktigt att skriva om, säger en del om hur känd Brännvinskungen var i hela landet.

Hallandsposten 1882-03-31.

Absolut rent i Karlshamn
Att det finns en viss humor i Göteborg är ingen nyhet, men att denna har en lång historia vittnar denna notis från Göteborgs Posten 1885, om att L.O. Smith ska ta över renhållning i Karlshamn. Smith hade ett stort inflytande i Karlshamn, då det var en av de störta arbetsgivarna, och att han skulle tagit över renhållningen i staden är inte förvånande. Nu ska staden bli absolut ren.

Göteborgs Posten 1885-11-06.

Brännvinskriget tvingar L.O. Smith till Madrid
Under slutet av 1800-talet var L.O. Smith inne i en infekterad konflikt med den spanska staten angående skatt på importerat brännvin, också känt som det spanska brännvinskriget. Att brännvinskungen då skulle ha bosatt sig i Madrid, förmodligen för att vara närmare sitt av den spanska staten beslagtagna brännvinslager, menar den här notisen från Göteborgs Weckoblad 1892.

Göteborgs Weckoblad 1892-07-28.

Har L.O. Smith köpt Sölvesborgs slott?
Att brännvinskungen var en mytomspunnen man vittnar den här notisen från Trollhättans tidning 1896 om. Enligt ett rykte ska Smith köpt Sölvesborgs slott med avsikten att där anlägga en spritfabrik. Ett rykte som dock helt dementerades av Nya Skånska Posten, även om det är mycket möjligt Smith kan ha haft dylika planer.

Trollhättans tidning 1896-04-14.

Så kan det bära uppåt för ett f.d. biträde i en lanthandel. Lars Olsson (Smith) är död, länge leve excellensen!

Allt om Brännvinskungens lyxvilla i Paris
L.O. Smith var något av en globetrotter, som reste och bosatte sig på många platser runt om i världen. Den här artikeln från Göteborgs Aftonblad beskriver hur brännvinskungen ska ha sålt sin villa i Ronneby, då han inte verkar trivas i Sverige, och istället köpt vad som närmast beskrivs som ett palats intill Boulogner skogen. Här har Smith en egen våning, dottern prinsessan Karadja en annan, varpå resten av det furstligt inredda huset överlåts till framstående gäster. Smith beskrivs artikelförfattaren som rikt dekorerad, med svenska och utländska ordnar, och med en förmögenhet som bara växer. Det är lätt att förstå de imponerade slutorden:. ”Så kan det bära uppåt för ett f.d. biträde i en lanthandel. Lars Olsson (Smith) är död, länge leve excellensen!”

Göteborgs Aftonblad 1897-07-07.

Hon hade kastat bort summorna på spiritistiska galenskaper

Smith tog sin egen dotter inför rätta
På ålderns höst hamnade L.O. Smith i konflikt med sin familj. Smith menade att dottern prinsessan Karadja var skyldig honom en ansenlig summa och tog saken till domstol. Rättegången följdes flitigt i den svenska pressen och Stockholms tidningen citerade ett brev som Smith lämnat in till rätten; ”Hr Smith beklagade i skrifvelsen, att han måst vända sig till domstol. Hon (dottern) hade, oaktad all hans vänlighet och uppoffring, uppträdt på ett oförsynt sätt mot sin gamle far. Hon hade kastat bort summorna på spiritistiska galenskaper, då han själv måst anlita lagen för att få något att leva på. ”Alla mina barn lefva i överflöd” hette det bl.a. i samband härmed.”

Stockholmstidningen 1902-04-08.

Smith släpper egna memoarer
Den nionde oktober 1913 kom Brännvinskungens memoarer ut. Med underrubriken ”Brännvin, politik och familjeaffärer” beskrevs boken i Svenska Dagbladet dagen därpå som ”En försvarsskrift och en bitter anklagelseskrift.” I förordet skrev Smith att boken i första hand var ”En försvarsskrift afsedd att sprida sanningens ljus öfver en verksamhet som i högre grad än någon annan svensk mans varit utsatt för illvilligt klander och uppenbar misstydning.” Memoarerna berättar såklart också om den fattige pojken från Skåne som lyckades bli Sveriges brännvinskung, med det är det är anklagelserna i memoarerna, riktade främst mot Smiths barn, döttrarna Lucie Lagerbielke och Prinsessan Karadja som upptar artikelförfattarens fokus. Smith själv avslutar sina memoarer så här: ”Så slutar jag då min vidräkning med mina otacksamma barn. Deras gärningar må döma dem själva, och hvar och en må stå till svars för hur han handlat hafver.”

SvD 1913-10-11.

L.O. Smith sista stund
Bara två månader efter att L.O. gett ut sina memoarer, avled han efter en tids sjukdom i Karlskrona. Smith hade under större delen av sitt liv lidit av olika åkommor, men det var en lunginflammation som tog hans liv. I Dagens Nyheters dödsruna hyllades Smiths livsgärning och han beskrevs som ”Den fattiga Skåne-pojken som blev miljonär flera gånger om”. Bara några dagar innan Smith avled hade hans son, i en pågående rättegång mot sin far, påstått att fadern ofta brukade spela sjuk för att undslippa ansvar, ett uttalande som fick Dagens Nyheters skribent att rysa.

DN 1913-12-13.

Den fattiga Skåne-pojken som blev miljonär flera gånger om.