L.O. Smiths sortiment – mer än bara brännvin

Att L.O. Smith tillverkade och sålde brännvin är inte en nyhet, men att han även sålde en stor del andra sprithaltiga drycker från tillverkare i såväl Sverige som i utlandet är inte lika känt. Hur såg L.O. Smiths sortiment ut och hur sålde han sina produkter?

Under andra delen av 1800-talet var den svenska alkoholmarknaden fortfarande fri och konkurrens utsatt. För att stå ut från mängden var smart marknadsföring ett måste och en som excellerade i det var brännvinskungen L.O. Smith.

Via sitt bolag Vin & Spiritousa sålde Smith inte bara brännvin, utan en stor mängd andra alkoholhaltiga drycker. I en priskurant, eller prislista som vi skulle kalla det idag, från 1877 är det tydligt den bredd som Vin – och Spirituosa AB hade i sitt sortiment. Här finns drycker från hela världen, ett bevis på Brännvinskungens breda, internationella kontaktnät. Viner från Frankrike, Spanien och Tyskland tillsammans med spritdrycker från Holland och Jamaica blandas med öl från Storbritannien och svenskt brännvin och punsch. Mycket fokus lades på hur mycket billigare Smiths produkter var till skillnad mot andra mer exklusiva märken. I vissa fall var det också viktigt att förtydliga äktheten hos produkterna, och i andra fall hur äktheten inte kunde bekräftas, då en del flaskor inte hade den rätta korken eller stämpeln.

Utöver pris, per fat och kanna, beskrevs även de olika produkternas smak, och i likhet med produkterna på dagens Systembolag fanns även angivet hur många procent socker och hur många procent alkohol de innehöll. Det verkar även funnits en viss utbildande idé bakom produktbeskrivningarna, då det ganska ingående berättas om olika distrikt, tillverkare och drycker.

Via auktioner på Reimersholme sålde Smith en stor del av sitt sortiment av vin, champagne och sprit från hela världen. Allt såldes inpackat i lådor av olika storlekar och alla inrop betalades kontant, med kostnadsfri leverans i Stockholm. Auktionerna var mycket populära, men det var inte bara på grund av varorna. Folk från hela Sverige reste till huvudstaden för att se den beryktade brännvinskungen livs levande då det var han själv som skötte auktionen, uppflugen på en scen med av en hel skock av hjälpredor. Nedför scenen fanns bekväma soffor där spekulanterna kunde slå sig ner och smutta på cognac eller vatten som brännvinskungen bjöd ut gratis.

I Stockholm och runt om i landet såldes även produkter via Vin & Spiritousas filialer, som oftast var grundade på andra tillverkares fabriker. På filialerna, som t.ex. i Malmö, Göteborg och Motala såldes Smith främst brännvin och punsch men i Carlshamn såldes även A. Hellerström och C.G. Bergs produkter. Smith hade tidigare köpt upp bådas fabriker, men fortsatte alltså sälja deras produkter, dock till ett mycket högre pris än för sitt egna sortiment. På andra platser i Sverige såldes Smiths produkter via provision. Det betydde att produkterna såldes hos lokala vinhandlare, som tog en viss procent av försäljningspriset, resten gick tillbaka till Vin & Spiritousa AB. Även här var det främst starkare svensktillverkade spritdrycker som såldes.

Med sitt sortiment av bl.a. vin och champagne ville L.O. Smith visa det svenska folket att det fanns många olika typer av alkoholhaltiga drycker, och att de kunde avnjutas mer än det omåttligt populära brännvinet. Ett exempel på det var hur han under 1870-talet lanserade budgetchampagnen Gulddroppen till försäljning via Vin & Spiritousa AB. Gulddroppen var bara en av flera champagner som Smith sålde och som kostade hälften av de exklusiva märkena och som brännvinskungen intygade var precis lika goda. Sin vana trogen använde Smith annonser i dagstidningar för att föra fram sin produkt.

I annonserna anklagade han flera av tidens stora champagnehus för missledande konkurrens och hutlösa överpriser. Smith menade till och med att vissa välrenommerade tillverkares produkter var:

af så ordinär beskaffenhet att den liknande Champagne vi sälja under namnet Goutte d’Or (Gulddroppen) till ungefär halfva priset eller 2 ¾ riksdaler per helbutelj, enligt flera Vinkännares omdöme är bättre, hvarom vem som vill göra jemförelse, sjelf kan öfvertyga sig.

Tiden var dock inte mogen för brännvinslandet Sverige att ta till sig mer kontinentala dryckesvanor och 1878 fick Vin och Spiritousa aktiebolaget sälja ut hela sitt sortiment av Gulddroppen men även av av märkena Guldlejon och Guldkronan.