Tidens anda 1836-1853

Att leva i fred var ett sällsynt och annorlunda tillstånd i Sverige sett i historiens backspegel. Efter förlusten av Finland och unionen med Norge hade den första Bernadotten på Sveriges tron, kung Karl XIV Johan, slagit in på en fredlig politik som kom att bli bestående. Istället för att vinna ära på slagfältet talade man om att erövra nationell stolthet på andra sätt. Skalden Tegnér uttryckte det med orden ”att inom Sveriges gränser vinna Finland åter”. Kungen satsade bland annat på en modernisering av landets infrastruktur med vägbyggen och anläggandet av Göta kanal.

Näringspolitiken hamnade nu i fokus på ett helt annat sätt än tidigare, inte minst under påverkan av liberala idéer från England. Kung Karl XIV Johan förde en i grunden konservativ politik. Ändå fick de liberala idéerna gehör under hans regeringstid. Redan vid 1840 års riksdag bereddes marken för många reformer som kom att förändra Sverige i grunden. Dit hörde införandet av folkskolan 1842, avskaffandet av skråväsendet 1846 och tillkomsten av aktiebolagslagen 1848. Den fullständiga näringsfriheten kom att införas etappvis med 1864 som ett märkesår.

Den långvariga freden i kombination med en minskad spädbarnsdödlighet och en teknisk utveckling inom jordbruket skapade en växande befolkning i Sverige. Det märktes särskilt på landsbygden där antalet torpare, backstugusittare, inhyseshjon, drängar, pigor och daglönare ökade. Ett landsbygdsproletariat tog form. Samtidigt slopades det inre passtvånget och individer fick ökade möjligheter att röra sig friare inom riket och att flytta utomlands. Fler svenskar sökte sig nu till städerna och de nya industriorterna där många också fick arbete, men där bristen på bostäder och sanitet samtidigt skapade en samhällets skuggsida med fattigdom och ohälsa som följd.

För allt fler lockade möjligheten att börja ett nytt liv på andra sidan Atlanten. Nyheten om guldruschen i Kalifornien 1849 gav emigrationen ett första uppsving. Vissa av de tidiga utvandrarna drevs också av religiösa och sociala motiv i en tid då statskyrkan fortfarande var det enda tillåtna samfundet i Sverige.

Ett av tidens nya fenomen var associationsandan med en blomstrande tillväxt av föreningar, sällskap, gillen, bolag och andra frivilliga sammanslutningar som stod oberoende från stat och kommun. Det var frukten av upplysningens idéer, men impulser kom också från den pietistiska väckelserörelsen och från civilsamhällets utveckling i USA.

Den stora brännvinskonsumtion började ses som ett samhällsproblem. Som en reaktion uppstod nykterhetsrörelsen, landets första folkrörelse, efter mönster från USA. I den tidiga nykterhetsrörelsen fanns olika näringslivsprofiler, till exempel den engelskfödde uppfinnaren Samuel Owen. Han var mest känd som konstruktör av ångbåtar och för sin mekaniska verkstad på Kungsholmen, men han var också en hängiven nykterhetsvän och grundade Kungsholmens Nykterhetsförening 1832. En annan profil var den kunglige livläkaren Magnus Huss, som beskrev superiet i Sverige som en epidemisk sjukdom och skapade diagnosen alkoholism.

Präster blev tongivande i den nya folkrörelsen. Från predikstolen kunde de sprida ordet om det fördärvliga brännvinet som splittrade familjer och ledde in på syndfulla vägar. En av dessa var prosten Peter Wieselgren i Skåne. Han grundade 1836 Västerstads nykterhetsförening, som efter tre år hade 1600 medlemmar över hela södra Sverige.Svenska Nykterhetssällskapet bildades 1837 och nykterhetsloger växte upp som svampar ur jorden. Många svenskar fick där en första lektion i föreningsdemokrati.

Trots opinionsbildningen gick trenden mot ett ökat spritbegär från slutet av 1840-talet. Den slutsatsen kan man dra när man studerar statistik som avslöjar en ökning av antalet fylleriförseelser och grövre brott under perioden. Orsaken var att fabriksbränningen slog igenom med full kraft. Effektivare bränning gav billigare och bättre sprit. Handeln på landsbygden tog fart och brännvinet blev den viktigaste varan för det snabbt växande antalet handelsbodar på landet. Nu började många vända sig emot de höga vinster som köpmännen kunde göra på brännvinet och ville se en reglering.