Gula brevet – ett misstag

1883, samma år som arbetarringarna tar fart, utfärdas en inbjudan om aktieteckning i en Arbetarnas Bank. Stadgarna är generösa för arbetarna. Aktierna kostar bara 25 kronor och ska betalas inom cirka ett år. När 10 000 aktier tecknats ska banken bildas.

Smith är stolt över initiativet och övertygad om att detta är den sociala frågans lösning – ett system som snart ska sprida sig över hela världen.

Han lät publicera ett öppet brev, skrivet över sex sidor på gult papper. I brevet, som trycktes i 20 000 exemplar över hela världen vände sig Smith till arbetarna. Han berättar hur han tycker att landet ska styras och utropar sig själv som den som skulle kunna genomföra förslagen. I gengäld kräver han lojalitet och förtroende.

I tolv punkter utvecklar han sina resonemang, de tar upp allt från det egna brännvinet, till godtemplarna, bildning, sparbanker och sjöfarten.

Dessvärre blir inte ”gula brevet” den succé Smith räknat med. Här hade han för första gången redovisat sina planer. Många blir fientligt inställda till honom. Mycket tack vare hans tidigare debatter och medverkan i det då brinnande andra brännvinskriget. L.O. Smith lämnar under 1884 landet och börjar planera för en annan bra lösning för arbetarna.

I efterhand går det att se brevet som Smiths första taktiska misstag.